Kategori: Gargamel

Valguide – din kompass i kostymträsket

Facebook går varmt, vänner blir fiender, folk har plötsligt hittat ett sinne för ekonomi och etik.

Det är valtider.

Om man ska fördela en tårta rättvist brukar man säga att den som skär upp tårtan också tar sista biten (de bakomliggande antagandena om människans själviska natur, att alla gillar tårta osv. godtar vi här bara för sakens skull). På så vis kommer den som håller tårtkniven fördela alla bitarna i så jämn storlek som möjligt.

Tyvärr följer vi inte enkla principer som denna. Den som skär tårtan får också dela ut bitarna som samhället ser ut, och har gjort under alldeles för lång tid. Den enda anledningen till att tårtan har delats över huvud taget är att de stackarna som får en liten bit ska orka baka en ny tårta som kakdelaren sedan kan ställa i sin kyl, tillsammans med alla andra gamla bitar. Ingen vet riktigt vad vi ska göra med våra stora tårtbitar då de är större än vad vi vill alternativt behöver äta. Ändå håller vi stenhårt i våra bitar. Till ingen nytta.

Varför drar jag upp allt det här när du bara lite lätt och smidigt vill veta vem du ska rösta på? Jo, samtliga partier, ja till och med hela systemets grundstruktur, bygger på att vi ska äta en väldans massa tårta vi inte behöver, eller vill ha. Vi måste konsumera för att vårt samhälle ska utvecklas – ingen ekonomisk framgång = ingen framgång alls som samhället ser ut. Nu kanske din mackgrill, brödrost, juicepress, espressobryggare, magic bullet eller liknande gör din vardag något smidigare jämfört med att använda spisen, ugnen eller kniven. Men flertalet studier visar på att vi i väst inte har blivit lyckligare sedan slutet av 40-talet – trots att vi har blivit enormt mycket rikare materiellt sett.

Så om vi nu har, och har haft länge, alla förutsättningar för att leva lyckligt, varför ska vi ha mer?

Vore det inte bättre om de resurserna gick till att lyfta dem som har det sämst? Nu menar jag inte att vi ska ge bidrag åt höger och vänster för allt och ingenting. Snarare skapa samma (reella)möjligheter för alla i samhället. Det finns faktiskt inga som helst tvivel på att vi alla tjänar på det, förutom den där enormt lilla skaran människor som har ofantligt mycket mer än vad som är möjligt att nyttja.

Vidare tycker samtliga nu sittande partier att det är helt i sin rätt att dagligen utsätta Sveriges befolkning för brott mot mänskliga rättigheter. En del av er är säkerligen smått förbryllade efter den meningen, vilket inte är så konstigt då de i maktpositioner gör sitt bästa för att sopa all kritik mot datalagringsdirektivet (ja, det finns fortfarande) och FRA under mattan (nej, de arbetar inte bara på beställning av regering, ja de utför aktiv signalspaning – vilket i folkmun kallas för att hacka datorer – godtyckligt).

”Men rösta blank då om alla partier är skit!” Utmärkt påpekande, det leder oss in på nästa problem – demokratiska inskränkningar. Sitter du för närvarande som ett frågetecken bevisar det min poäng – att regeringen är så obehagligt duktig på att göra inskränkningar i vår frihet att många av oss inte ens känner till det. Undrar du fortfarande vad fan jag pratar om kan jag upplysa om att blanka röster gör noll och ingen skillnad. Ingen alls. Det är nämligen så fantastiskt att blanka röster är ogiltigförklarade och inte räknas. Det samma gäller för många blanka lappar med namn eller förslag på.

Så vad var det nu du skulle rösta på igen? Tja, röstar du på nu sittande partier så spelar det ingen större roll i ärlighetens namn, samtliga partier har punkter som kan få Bane att bli mörkrädd (vissa fler än andra,). Det de alla delar är att de vet att vi går längre och längre ut på en klippkant men ingen vill byta väg. Alla tycker att det är en bra idé att fortsätta gå mot avgrunden.

Kommer jag själv att rösta? Kanske, det finns ett fåtal partier som försöker arbeta fram en karta för att hitta en ny väg. Ett parti som är emot att utsätta sin befolkning för brott mot mänskliga rättigheter.

Men vad ska jag skulle rösta på då!?!?!?!one!!!!ett!!!1111

Svar: inget alls, sitt ned i båten, tvinga fram en förändring, den kommer inte självmant.

/Gargamel, er befriare

En god djävla jul

Juletider, årets hycklerihögtid. Den högtid då hela Sverige får hybris och ska leka duktiga. Musikhjälpen, julklappar som består av ”du har precis skänkt vatten/medicin/mat/annat bra till sämre ställen att leva på-kort”, skänker presenter till de sämre lottade osv.

Helt jävla brilljant.

I den tid vi konsumerar som allra mest får vi på något sätt gott samvete av att vi ger brödsmulor till människor som vi stjäl hela limpan av.

Musikhjälpen – djur i bur, bokstavligt talat (innan någon rabiat jävel kommer och gormar kan jag påpeka att människor är djur), som under en liten period av året visar sin medmänsklighet genom att lida lite lagom samtidigt som mediaprofiler och företag profiterar på att sälja sig själva i förmån för hela spektaklet.

Hur kan folk inte förstå att utan all konsumtionshets hade de i mindre välbärgade läder haft det betydligt bättre? Hur fan kan folk påstå att de gör något gott när de ger bort några välgörenhetspresenter samtidigt som de ger bort kollosala mängder med onödigt skit – vilket från första början är anledningen till att välgörenheten behövs.

Missförstå mig rätt, det finns dem som är i behov av hjälp och det är fantastiskt att det finns folk som gör vad de kan för att bidra, men att ge dem lite hjälp då och då är enbart att lindra symptomen till problemet vi bygger vidare på dagligen.

Men förstå att ditt välmående och konsumtion bygger på andra människors lidande! Förstå det nu!

Men…!? Nej, håll käften, det finns inga men.

Kan vi alla inte enas om att åtminstonde ge lite hela tiden, att försöka konsumera lite mindre, att försöka hitta en lösning på problemet istället för att bara slå up fötterna på tv-bordet och tycka synd om människorna på dumburken som har fått lida för att du ska kunna äga en massa saker. Kanske framför allt; sluta tyck så synd om dig själv.

Med vänlig hälsning, Gargamel